tisdag 26 januari 2010

Grannfejden

Ja, jag har hört att ett sådant program visas, och har undrat om det verkligen behövs. Det tvivlar jag väl fortfarande på, men nu vet jag att det finns arga grannar.

Väldigt nära oss, faktiskt våra grannar under oss! De har varit hos oss flera gånger och bett oss vara tysta för vi lever om så väldigt mycket. Ena gången sprang barnen av iver från köket till sitt sovrum. Andra gången hade vi middag och pratade och lyssnade på musik i bakgrunden en lördag vid 9-tiden. Då satt grannarna och arbetade och ville ha arbetsro - på en LÖRDAG! Jag bjöd in dem på ett glas vin, men de var inte alls intresserade...

Senaste gången de kom var det riktigt otäckt. När jag tyckte att vi diskuterat färdigt och ville stänga dörren satte han foten för, så jag inte kunde stänga. Han hotade med att skicka polisen nästa gång - och det tyckte jag han skulle göra.

Sagt och gjort. Igår ringde de polisen - 2 gånger! och de ringde på dörren klockan 22.10 för vi förde sådant oväsen. Jag låg och läste i sängen och Staffan satt vid datorn... Vi berättade för dem vår sida av storyn, och de skulle skriva en rapport att de varit här.

Det lustiga i det hela är att vi hör samma grannar också! Deras diskussioner, musiken de lyssnar på, och deras bråk - mycket intensiva sådana! Men vi har ju själva valt att bo i lägenhet med vetskapen om att man kan störas av grannar och ljud emellanåt. Men vi accepterar ju det. Hyreshuset, som byggdes för 5 år sedan är inte speciellt välbyggt om man hör sina grannar och känner deras cigarettrök. Men det är bara ett kort tag kvar innan vi flyttar! YIHAW!

Njut av grannar! De kan ju också vara helt fantstiskt trevliga, även om vi inte upplever det just nu. Eller snarare, de tycker inte så om oss...
Många goa kramar
Eva

måndag 25 januari 2010

Loppismamman

I lördags fick jag bestämma vad vi skulle göra för utflykt. Vad gör man då? Jo, självklart drar till en loppis. Visste att det var en stor denna dagen i Utrecht, passade perfekt, då Ida skulle på skridskokalas där på eftermiddagen. Det var inte en sån där "städa-ur-källaren" loppis, utan mer antika saker. Perfekt. Hittade massor med roliga saker, men det måste vara till ett någorlunda rimligt pris för att jag ska tycka det är ok att köpa. Så detta köpte vi:

Har letat länge efter ett horn av något slag. Det här är inte så stort, men jag vet inte vad för djur, då säljaren inte pratade ett ord engelska. Kanske rådjur, eller hjort? det har jag inte lärt mig på holländska än...
Denna vackra äggkorg (fågeldun finns kvar!) från Belgien från 20-talet kunde jag inte låta bli!

Lite nostalgi för en annan som spenderat över ett år i Michigan som utbytesstudent för många år sedan. Axel är SÅ bilintresserad och vill ju köpa en amerikanare eller Lambourghini när blir stor... Den här blir bra detalj i hans rum.
Ha en bra början på denna vecka!
Veckans kloka råd: försök inte dansa can-can i hala tofflor (även om de är fina!). Det gjorde jag i helgen och nu haltar jag omkring med mitt kraschade knä...
Kram Eva

fredag 22 januari 2010

Golv

Visst är den vacker! Farmor Annas november kaktus som blommar nu. Jag njuter varje år, och tänker på henne. Hon skulle ha fyllt 104 år i år! Men tyvärr är hon ju inte med oss längre. Då är det fint med lite minnen att ha kvar!

Vi funderar på golv i vårt nya hus. Det ligger någon slags filt heltäckningsmatta i huset på barnens våning idag, och den måste bara ut illa kvickt. Staffan kom med förslaget idag att vi kanske ska lägga in någon ny skön fräsch heltäckningsmatta där. Det kanske blir kallt där på vintrarna och då kan man behöva lite mjuka, varma golv. Jag kommer såklart gå och njuta i mina nya fina tofflor, som du ser här. De hittade jag på marknaden i onsdags (där jag också har spanat in kusin Elias födelsedagspresent, och det är inte tofflor...). Jag tycker de ser svenska ut, och man blir väldigt svensk när man flyttar utomlands!
Vad tror ni om mattor? Vi får ju också tänka på att vi är i Holland, kulturen är en annan och heltäckningsmattor är inte alls ovanligt. Jag måste nog iväg till en mattaffär och spana lite hur de ser ut nuförtiden.
Kram och ha en riktigt mysig helg!
Eva

torsdag 21 januari 2010

Skridskoåkning!

Bor man i Holland så MÅSTE man prova skridskoåkning på deras vis så fort man får chansen. Det är inte ofta snön eller isen är kvar så länge som den var i år. Vi åkte en kall och blåsig söndag till Loosdrecht, drog på oss våra hockeyrör och gav oss ut. Det går inte till som i Sverige! Vi åkte längs en 3 km lång plogad bana. Längs med vägen löste man biljett (eftersom det är en klubb som plogat banan, och de jobbar såklart ideellt).

Här ser ni Axel som låter jackan fungera som segel!
Kallt var det, så det smakade mycket bra med varm choklad och korv efter en tur!

Här ser ni min rosa biljett fastnålad på mössan.
Så passa på att njuta av vintern när den är här!!
Varma kramar, Eva



fredag 15 januari 2010

VI HAR KÖPT HUS!

Ja, nu har vi signat för första gången. Ja, det är inte lätt att köpa hus i Holland. Byråkratin är hur krånglig som helst! Kan inte ens förklara hur invecklat det är, det skulle ta upp alldeles för mycket av er tid, så det tar vi senare!
Så vi går rakt på sak och visar bilderna på huset som togs innan försäljningen. Så det är ju inte våra möbler ni ser här. Men det har ni nog räknat ut - alldeles för lite vitt! Vi tror och hoppas det kommer att bli mysigt och fint med våra saker här! Den 1 april får vi nycklarna, och vi hoppas att det inte är något skämt!
Så här ser huset ut. Ett radhus, som inte är det mest estetisk ni har sett.
Baksida, vi hoppas på många mysiga grillkvällar!
Master bedroom på mellanplanet.

Hallen, ja heltäckningsmattan i trappan måste bort!

Öppenspis i ett land som saknar skog... Det kommer vi ställa som krav; alla gäster från Sverige måste ha med sig ved!

Vardagsrum mot gatan.

Kök med gasspis!

Visst är färgen fantstisk... Huga, måste dit med färg och pensel!

Barnens vardagsrum på vindsvåningen.
Gästrum/ TV-rum, och ja, ni gissade rätt, de blå väggarna ska inte vara kvar!
Idas rum, men faktiskt det enda rummet med englasfönster.

Ha det gott och trevlig helg! Många kramar
Husägarna Persson

onsdag 13 januari 2010

Matte




Jag kanske är gammal, och har dåligt minne, men vad lär de sig i dagens skola? Axel är 9 år och han har jättesvår geometri i läxa den här veckan. Vet du vad acute och obtuse angle är för något??? Nej, det visste inte vi heller. Jag blev helimponerad. Så här ung var man väl inte när man hade geometri, eller?
Man lär sig uppenbarligen massor av att barnen går i internationell skola!
Så den övre bilden är alltså en acute angle, och den nedre är obtuse angle.
Eller så är bara jag som är obtuse... (Det kan nämligen betyda trögtänkt...)
Nåväl, nu ska de små sova, för i morgon är det ju skola igen.
Kram, tröga mamman

söndag 10 januari 2010

Barnen

Axel på väg ner efter en "after ski" i backen, här med månen i bakgrunden!
En liten vurpa! Ida försöker trassla sig ur.
Julafton 2009. Det regnade lite och var perfekt kramsnö. Ingen skidåkning men fin snögubbe tillsammans med värdbarnet Julia.
Ida
Axel. Var dock lite tveksam om jag skulle visa mormor den här...

På väg till det underbara hotellet på 2900 m höjd.
Ett av husen i "vår" by. Traditionellt byggt (för er som has sådana intressen...!)
What can I say!? Ida & Axel på väg ner från blåstoppen.

Naturen gör fantastiska konstverk!

En av restaurangerna "Campo Base" i backen.
Här susar vi ner mot det fantastiska hotellet och restaurangen Guglielmina som slog upp portarna 1878 första gången!

Staffan efter sin värsta vurpa. Han var nere och smakade ordentligt på pudret. Som tur var med ett leende på läpparna efteråt!
En dag när vi tittar ut genom fönstret från lägenheten. Det är så otroligt vackert där!
Staffan igen, kanske är det strax innan vurpan ni såg här ovanför!? Ni ser att första veckan var vi i princip ensamma i backarna, och liftarna väldigt tomma.

Bilder från fantastiska Italien

Det här är vårt boende. Vår lägenhet är den vita delen under trävåningen. Värdfamiljen bor i den vita delen till vänster.
Enda kortet på hela familjen. Det här är på en topp som alltid var blåsig,
vi är på väg mot Gressoney.

Staffan och jag i vår vardagsmundering!

Här är Ida och Axel i en av kabinerna upp till någon topp.

Kram, fler bilder kommer...
Eva

fredag 8 januari 2010

Hej igen!

Hoppas ni haft det underbart på julledigheten och passat på att vila ordentligt. Skidsemester är ju både och. Massor av skidåkning, som ett heltidsjobb faktiskt, men sedan bara mysa i långkalsonger i stugan med kortspel och hemlagad mat...

Ja, jag hittar inte sladden till kameran, så några bilder kan jag inte lägga upp nu, men jag kan berätta lite om resan.

Den började på fredagen innan jul. Barnen slutade skolan, bilen var fullpackad (ja, vi tog aldrig kälken som nedan, Tomten kunde inte lova att vi skulle hinna ner i tid... Vi körde till Tyskland och hälsade på min kära vän Ilka, som jag kännt i över 20 år. Spenderade helgen där med hennes 4 ljuvliga barn. Det var det kallaste väder vi varit med om på väldigt länge. Det är ju så rått när det är kallt på de här breddgraderna. Och konstigt nog så gick både mina, Staffans och Idas kängor sönder hos henne, så en del av tiden gick åt att försöka köpa nya.

Efter ett snabbt "vi ses snart igen" klockan 4 på söndag morgonen åkte vi så rakt söderut. Inga bilar på vägarna denna dag, det var det däremot på lördagen hörde vi. Vi kom fram vid 1-tiden till ett strålande väder och checkade in i vår lägenhet (klicka runt på länken, det finns bilder). Den var rymlig och trevlig, så vi var så nöjda. Efter den dagliga siesta stängningen mellan 12.30 - 15.30 kunde vi åka ner till byn och köpa liftkort, och mat. Den lilla CRAI-butiken hade allt man kunde tänka sig och mycket mer. Färsk pasta, ostar, nybakt bröd, grönsaker och kött direkt från en gård. Så matlagning var en fröjd denna vistelse, inte som den vardagliga matlagningen hemma...

Vi träffade Henrik, som äger Sherpa, stället vi hyrde. Jättetrevlig kille, som bor i Italien sedan 7 år med sin italienska fru och deras 2 barn, som var perfekta lekkompisar till våra barn. Och såklart, Noah, hunden som vi inte kunde få nog av. Våra norrländska grannar var jättetrevliga, så vi hade några "after ski" med dem.

Vi hade sådan tur med vädret denna resa. Det var inte kallare än -8, men det var aldrig någon vind (ja, förutom sista dagen då det var -14 och det blåste ordentligt). Solen orkade sig upp ovanför bergstopparna ibland, så vi njöt ordentligt. Skidåkningen var riktigt bra, även för en långsamåkare som jag. Jag är nu alltid sist nerför backarna. Axel ser jag inte ens, han kör bara offpist när det går, och Ida har nu fattat galoppen och kör på och sjunger nerför pisterna, och älskar manchesterbackar. Staffan är snäll och samlar in flocken, när han inte åker på sina skidor som ser ut som vattenskidor i lössön.
Några av höjdpunkterna var nog att åka till Rifugio Guglielmina. Ett hotell och restaurang på 2900 m höjd. Vi åt en fantastisk lunch där och utsikten går inte ens att beskriva. Bilder kommer! Att försöka bo där var lönlöst att ens fråga. Vi kan boka för nästa år, men det bör man göra innan sommaren. Det fanns ett rifugio bredvid detta, och vår värd sa att det var -3 på rummet senaste gången han bodde där. Tack, men våra tjocka duntäcken i stugan lockade faktiskt mer då...
Vi har spelat massor med kort, så roligt! Det är ju så mysigt att kunna unna sig så mycket familjetid, och ha roligt tillsammans!
Ja, just det, det var ju jul och nyår också när vi var där... Vi firade lugnt, men med lagom mycket, men god mat såklart. Vi njöt av vår bröllopschampagne Moët & Chandon på 1800 m höjd!
Resan hem var sådär. Ida fick maginfluensa siosta kvällen, och mådde inte bra. Men våra barn är fantastiska bilåkare, så de här 13 timmarna det tog var helt ok ändå.

Nu är vi hemma i vardagen, och mer om detta berättar jag i ett annat inlägg.

Vi hörs! Ha en fantastisk start på det nya året, och tack alla ni som läser bloggen!
Kram, Perssons pack, genom Eva