Pysselklubben

Jag har sådan lust att sy, men tillgången på tyger är extremt dålig där vi bor. Jag har lite i mina lådor här, men skulle behöva lite fina vårtyger. Måste nog ta en trip till Utrecht eller Amsterdam om man kan hitta något mer. Igår började jag i alla fall göra mönster till en klänning som jag kan ha under mina tunikor. Som en underklänning. Hade vitt tyg som räckte på centimetern, så det var bara att klippa till. Sydde klart den idag.

Så här ser den ut tillsammans med min fina tunika från Pijazz som gör så vackra kläder. Hon håller till utanför Sundsvall och syr upp kläderna i Indien. Nu när jag har ett bra mönster vill jag sy mer sommarfint i rosa, grått, ljusblått...

Min underbara Bernette som jag fick i stundentpresent. Den har används flitigt

till allt från inredning till brudklänningar. Tråd måste man ha i alla färger

Min skatt. Alla handgjorda spetsar jag fick av min farmor. De är så vackra så ibland tar

jag fram dem och bara tittar på dem. Men självklart använder jag dem!

Ha det fint! Kram, Eva

Noordwijk aan zee

Igår åkte vi iväg med en amerikansk familj till kusten och havet. Där blåser det alltid friskt, så det var att ta på sig mer kläder än vanligt! Vi fick en underbar dag med kanelbullar på picknick filten och barnen sprang självklart barfota (!). Vi hade med oss vår drake, som vi aldrig riktigt lyckats få upp i luften ordentligt. Men igår gick det jättebra, trots att det inte var alldeles enkelt.

Staffan och Axel hjälps åt med att styra den i vinden! De var riktigt duktiga! Glada miner!

Jag försökte också, men det var riktigt svårt.

Vi såg även en som kitesurfade i vattnet. Jag riktigt kände hur kallt det måste varit. Han hade våtdräkt, men inget på fötterna! BURRRR!

På väg hem tog vi en snabblunch på strandpromenaden på en av fiskbilarna. Mums!

Kram Eva

Mikaela

Min kusins fina, söta, duktiga Mikaela har lämnat oss för att vara bland änglarna. Endast 16 år gammal, hade hon precis börjat sitt egna liv på skidgymnaisum i Järpen. Som en av Sveriges duktigaste skidåkare vann hon SM-guld, och hon (och vi!) var så stolt.

Det är bara så obegripligt hur det kunde hända. En så stark tjej, som efter ett fall i skidbacken får så svåra skador. Vi är alla så chockade och orden kan inte beskriva hur vi känner oss. Mina tankar är hela tiden med hennes fina familj och vi har hennes foto bredvid oss vid matbordet med ett ljus tänt. Hon kommer alltid vara med oss.

Mickis,

vi kommer att sakna ditt glada humör och att inte få träffa dig när vi kommer till Rumpan.

Sov gott älskade vän!

Eva, Staffan, Ida & Axel

Krokuslov

Ja vi har precis haft sportlov, eller som det heter här - Krokuslov. Låter väl mysigt?! Barnen hade en önskan om att åka längdskidor och det säger jag inte nej till! Så vi styrde kosan mot Norrland och njöt av massor av snö och som kallast var det -32 grader!

Ida hade med sig en kompis som så tappert hängde med på alla utflykter och var så duktig på skidåkningen, trots att det var första gången. Vi hade det verkligen jättemysigt, speciellt när vi skidade ut till havet, gjorde upp en eld och grillade korv. Men snabbt fick det gå, för det blev rejält kallt att sitta stilla. Hemma eldade vi i kaminen, spelade spel och njöt av mat som vi saknat.

Nu ser vi nya knoppar i blomlådorna varje dag, vilket känns overkligt. Man tycker inte att Holland ligger så långt bort.

Sverige är verkligen fantastiskt!

Kram, Eva